Jag vill jag vill jag vill. Tänk, både Nancy Bush och Cookie och alla andra på samma plats. 995 dollar, det skulle ju faktiskt vara möjligt. Men så tillkommer ju flyg och allt det där med att våga... Men visst skulle det vara kul?
Tack för all hjälp med bloglines och liknande. Nu är jag med i spelet.
Fortsätter med både Cobblestone och Laminiara, bra kombination.
I veckan åkte jag till Uppsala för att delta i ett seminarium, helt själv, utan vare sig barn, man, vänner eller kolleger. Dygn av ro, promenad och stickning. Stickade till fingrarna blödde på tåget till en fantastisk konversation mellan ett gäng med säljare, alla kvinnor runt 25 som faktiskt lyckades med konststycket att dels diskutera hår i två timmar och dels att totalt lämna ut sig för hela tågsätet. Jätteintressant. Resultatet av hela äventyret är en överstickad (hur är detta möjligt?) mig och en massa annat:
Stephanie Dosenstickar fantastiskt. En stor inspiratör! Så vackra bilder, lite så där fairytales...
Om man inte njuter av Stephanie kan man läsa Abichie
vilket är en lika stor läsupplevelse som Babel utlovade.
Eller så kan man lyssna på Feist för att inte tänka på världens hemskheter.
Eller fundera över hur jag ska kunna samordna de bloggar jag läser. Det bästa skulle vara om man kunde sammanföra alla till en sida där man via mail blir informerad om när bloggarna uppdateras. Jag hålller ju för närvarande på att organisera det hela till ett bättre system. Jag slänger alltså ut frågan till mer erfarna bloggare, hur gör ni för att lätt kunna vara uppdaterade?
Det roliga är att jag inte alls planerade att kunna besöka Ull o Tyll i Uppsala men kunde ju inte låta bli att kliva in när jag mot all förmoda bara så där stövlade förbi företeelsen. Mycket trevligt.
Här kommer bilder till föregående inlägg, Laminaria i Alpaca Kungsblå Har också tagit tag i mig själv och bestämt mig för material till Cobblestone. Det blev den enklaste, snabbaste och tämligen billigaste vägen, Drops Karisma. Inköpta på 2knit i Göteborg som verkligen har stort utbud. Stod en lång stund ochkände på Rowans Summer Tweed och suckade... Men just nu med all hemsk kurslitteratur som ska inhandlas så avstår jag. Tror att Karisma kan fungera fint det också, även om det inte är Summer Tweed... Helgen avnjöts med barnvakt i form av moster och pojkvän vilket medförde ett restaurangbesök. När detta nu sker så sällsynt har det större värde än tidigare i livet då detta var vardagsmat.
Jag har gett mig in på Laminaria med stor entusiasm. Efter att ha både surfat och ravelerat på ämnet bestämde jag mig för att använda mig av Garnstudios Alpaca. Främst för att jag vid sjalens början befann mig i en mindre halländsk stad där utbudet mestadels består av Garnstudios sortiment. Eftersom jag är en handlingens kvinna kunde jag ju inte vänta på att få en hembeställning levererad. Så nu har jag börjat med detta färgval, kungsblå 6790. För en ovan sjalstickerska är det inte helt självklart hur man ska göra men efter ett par upprepningar tror jag att jag fixar den första biten i alla fall. Nu funderar jag bara på det där med Addi Lace, om det kanske skulle vara något för mig. Jag har tidigare varit inne i sjalsvängen men fick hoppa av pga stickrelaterad ledvärk. Vissa stickor är ju helt omöjliga att sticka spets med... Parallellstickningen består utav ett par önskade benvärmare från brorsdotter Veronica. Ett restgarnsprojekt som består av Alpaca igen blandat med ett okänt akrylmohairlikanden nystan jag hittat på Åhlens av alla ställen. Troligtvis blir det alldeles för varmt för att använda dem det närmsta halvåret men...
I min bloggvärld ligger de finska stickbloggarna högt i kurs. Inte bara tekniskt sett eller hur de presenterar sina alster utan också för de fantastiska färgkombinationerna och unika designen. Jag har själv ingen koppling alls till grannlandet och förstår nada av de icke-engelskspråkiga bloggarna men är fullt nöjd med att titta på bilderna.
Samma gamla strumpor men tillsammans... Jag är nöjd med att använda mig av ett tema i färgskalan. Lite som de där bröllopsplanerarna, de har också tema som styrredskap.
Idag har jag delvis lämnat en jobbig hemtenta med copyrightfrågor och annat spörsmål bakom mig. Under en period har jag mest kunnat fokusera på ämnesområdet de stunder då jag inte ägnar mig åt yrkesarbete, tvätteri och lustläsning. Stickning har gått på halvfart utan någon egentlig riktning. Resultatet blev ett par strumpor i restgarn Fabel, enfärgat och karamelliserat. Lät mig inspireras av Monkey vid häl och tå, kan ju inte släppa graftingen som gör sig så bra på strumpor. Kanske skulle jag valt en annan typ av häl, så här i efterhand, men denna fungerar bra den också. Jag är ju dunderförtjust i självrandande garn som randas med enfärgat garn, effekten blir jättebra. Strumporna är korta i skaftet, medvetet, för att få restgarnet att räcka till. Eftersom jag gärna vill vara en boknörd så gjorde jag ju givetvis testet:
Barnens bokklubb är vi med i, en kanonbra klubb med ett riktigt bra urval.
Charmen med småbarn är inte bara att man älskar dem, man får också möjlighet att återuppleva sin egen barndoms höjdpunkter. Tex att ägna en eftermiddag vid köksbordet och en massa lera framför sig. Nu heter det inte trolldeg längre och har inte heller bleka karamellfärgfärgadepastellkulörer. Nu heter det PlayDough eller något likanande och har bjärta kulörer som får en direkt att tänka på smågodis.
